Ministerns katt är en...

...apkatt...eller en bullkatt...eller en cynisk katt...eller en dålig katt osv osv. En ny rolig lek.

Idag är det söndag. Första helgen i Rimforsa når snart sitt slut. Eller ja, klockan är tio över fem och det är ett antal timmar kvar tills jag ännu en gång lägger huvudet på kudden och somnar som en stock, men det är söndag första helgen på Liljeholmens folkhögskola iallafall.

Helgen som gick var bra. I fredags efter bibelläsningen (Vi ska läsa hela bibeln där här året och har nu kommit igenom första mosebok) så begav sig de flesta till Rosengård (där jag bor) för att kolla på film. Erik rekomenderade varmt "The boat that rocked" så vi kollade på denna. (Kom på att jag och några tjejer i klassen hade hunnit helgshandla och laga och äta tacos innan detta ägde rum)
Tillbaka till filmen då...Okej film, men kanske inget jag skulle valt själv. Den hade sina stunder, som jag och Lovisa sa, men ganska mycket killhumor.

Sov tungt och bra hela natten till lördag...Sovmorgon hurra! Sov till åtta, då ett helt gäng barn började spela fotboll utanför mitt fönster. Är tydligen något läger på gång...Typan också!
Kände mig dock utvilad oh gick ner för att äta frukost. En efter en så droppade kollektivet ner och vi drack kaffe och åt frukost tillsammans. Trevligt.

Sedan bar det av till stora staden...LINKÖPING! Efter en timmas bussfärd så blev dte shopping på IKEA. Vi var alla i stort behov av att pimpa på våra rum...Måste säga att resultatet blev bra. Från tokskabbigt till helt okej! Sedan blev det kladdkakebakning och filmhäng i Villan. (Förstår att ni tänker "Oj, vad de äter och slappar hela tiden"...och ja, lite så är det...än så länge iallafall...får nog se upp så vi inte har att göra med Julgrisen 09 i år) Iallafall det var rena rama bion i Villan..Tre filmvisningar samtidigt. Jurassic Park, Djävulen bär prada och någon grymt otäck skräckfilm...Ni får sjölva gissa vilken vi 8 tjejer såg...Den som gissar rätt kanske får ett pris. När vi skulle gå hem så var det sjukt stjärnklart ute. Man såg flera stjärntecken och man såg Vintergatan...görtufft tyckte jag. Så helt plötsligt sker det igen i mitt liv...Ett stjärnfall!!! Jag och Ellinor blev alldeles förstummade och stog bara och skrattade. De andra förstod inte vad vi hade sett...Sedan komm ett till...och ett till...tre stycken på bara några minuter. Häftigt!

Idag vaknade jag av min egen väckningslåt på mobilen tätt följlt av Toto och Rosanna. Killen i rummet längst ner i korridoren måste verkligen ha sjukt hög volym för jag hör hans väckning varje morgon och jag bor 5 dörrar bort. Jag gick iallafall upp och gjorde mig i ordning för idag skulle vi till kyrkan. Vi cyklade glatt ner till Rimforsa city och började strategiskt besöka kyrka efter kyrka...alla hade tiogudstjänst och vi hade åkt ner till elva...Typiskt. Vi fick helt enkelt cykla hem igen och ha vår egna gudstjänst. Så det blev Gudstjänst med lovsång, bön och en kort, kort prediken här i Rosengård.
Efter mötet blev dte självklart kyrkfika...Vi bakade paj och kokade kaffe. Gott!
En i klassen fyller år idag så då blev det lite sång för henne och sedan lekar. Bland annat "Ministerns katt är en..." Roligt.

Nu har jag käkat rester av tacosen från i fredags och ikväll blire party för Matilda. Kul!
Har även skrivit lite brev idag. Skulle tycka att dte var så otroligt roligt att få lite brev skickade till mig så jag tänkte att jag tar tag i dte själv och skickar ut lite brev...Känner ni att ni vill skicka papperspost till mig får ni mer än gärna göra det. Eller så lägger ni en kommentar här i bloggen.

Jag skulle för övrigt köpa en dator igår, efter IKEA-besöket. Jag var sådär riktigt laddad och ville verkligen komma hem och ha en dator och kunna ta tag i kontakten med omvärlden osv. Så vi går till Siba efter IKEA-besöket och vad tror ni händer? De stänger precis framför näsan på mig. Snopet! Så nu får jag fortfarande snylta på andra. Till exempel nu är Ellinor ute och springer och jag kan använda hennes.

Härmed avslutas denna update och jag tänkte bara säga att jag saknar er vänner. Verkligen! Har det grymt bra här, men man kan aldrig komma ifrån att man saknar er!

Ta nu hand om er, varandra och andra!

 

 


Bortom tid och rum.

Oj, det där lät poetiskt tänkte kanske ni.
Men nej då. Bara att de senaste dagarna har verkligen varit tidlösa, och väldigt intensiva.

Nu bor jag alltså i ett litt, litet rum på Liljeholmens folkhögskola i Rimforsa. Det är ett rum med ganska fula och lite slitna tapeter. Ett rum med ett ostabilt skrivbord. Ett rum med otroligt fula gardiner och ful matta. Men ett rum med charm som jag trovs bra i. Jag bor på gården Rosen...eller Rosengård som Evelina, en tjej i korridoren längre ner, trodde att dte hette hela första dagarna. Så nu får det helt enkelt heta så. Vi bor i Rosengård!

Jag är alltså från och med nu och ett läsår framöver Biblare här på skolan. Klassen är tokbra. Många olika och härliga personligheter från i princip alla delar i landet. Så här efter tre dagar har vi kunnat klura ut en del gemensamma vänner och släktingar. jag går bland annat i samma klass som Anna Lenartssons barndomskamrat ifrån Hovslätt (som tydligen hade varit och sjungit med ungdomskören Hopp i Tibro Missionskyrka när Anna jobbade hos oss...Har dock inget minne av detta). Trevligt med sammanträffande.

Vi är en ganska aktiv klass och har umgåtts mycket tillsammans dessa dagar. Första dagen åt vi alla mål mat tillsammans och tryckte ihop hos runt tre alltför små ihopsatta bord. Ingen ska ju sitta utanför.
Vi lekte lekar på vår fritid igår för att lära känna varandra och för att dte är så segt att inte göra någonting när det är fritid,
Just i skrivande stund har nog innebandy dragit igång i idrottshallen så jag är på språng dit jag med alldeles strax.
Har även hunnit med filmkväll och te-mys. Är det det här som är livet på folkis eller?

Jag trivs alltså med att vara Östgötte, men det är nästan ingen som pratar östgötska. Tråkigt tycker jag.
Det är dock väldigt mycket småläningari klassen. Jag ser fram emot då vi ska läsa bergspredikan i bibeln och höra småläningarna säga just ordet bergspredikan! Det är alltid roande.

Jaha ja, Nu ska jag nog ända kila neråt skolområdet (Rosengård ligger lite bakom en kulle och skogsdunge så vi får gå en bit varje gång vi ska till eller från skolan, men det kanske är bra med tanke på all mat och fika som serveras och att vi sitter still mycket)
Men tänkte iallafall säga Hej till er. Tack för inläggen och ert intresse.

Ta nu hand om er, varandra och andra! 

Leaving on a Jet plane...

Härrå!

...don´t know when I´ll be back again.

Eller alltså det där är ju bara ljug och hittepå. Jag ska inte flyga något Jetplan utan åker saab. Jag vet dock inte när jag kommer tllbaka. Kan vara nästa helg...kan vara till höstlovet v.43. Konstig känsla att inte veta något om sin framtid. Men härligt!

Lite patetiskt att jag hinner skriva ett blogginlägg, till och med samma dag som jag flyttar. Men jag är helt klar med allt som ska fixas innan avfärden. Hur gick det till?

Nu är jag rastlös och har ett x antal timmar kvar tills päronen kommer hem och vi ska packa bilen. Sedan bär det av.
Jag roar mig med att lyssna på bra musik på spotify och beklaga mig över hur jag kommer sakna tekniken, när jag kommer vara utan dator och internet på obestämd famtid. Löjligt.

Jag fick just en nostalgitrip tillbaka till gymnasietiden då jag ofta var ensam hemma långa perioder på sommaren och roade mig med ensamdisco de nätter jag hade svårt att sova. Ett gott tips till er som är rastlösa eller inte kan sova. Sätt på din favoritmusik....högt och ljudligt, och dansa sedan runt i huset och sjung med för fullt. Härligt! 

Kanske blir det lite ensamdisco och sedan en kaffekopp. Det är alltid gött me en köpp.
Take care, peace out och allt det där.

Ta nu hand om er, varandra och andra!

The final countdown



så att säga...

Nu är det verkligen de sista timmarna kvar innan jag lämnar Saxofongatan, Tibro och Västergötland.
Snart är jag på väg mot en, för mig, alldeles ny byhåleupplevelse. Östergötland och Rimforsa väntar på mig. Jag har hört att Rimforsa är fint, så mina förväntningar klättrar uppåt för varje dag som går. Ska bli spännande att nu alltså med egna ögon få uppleva denna så natursköna ort.

Idag gick jag upp tidigt för att gå på Gudstjänst. Är sån där sommartid på Gudstjänsterna i Tibro fortfarande så det är kl.10 som gäller.
Jag och mor min var där i tid och jag såg fram emot en härlig timma i kyrkan (vilket jag alltid gör när jag går på Gudstjänst...jag älskar att gå på Gudstjänst).
Idag var det helt med rätta också. En riktigt bra Gudstjänst. Mycket jag bär med mig nu inför kommande år.
Det bästa med Gudstjänsten iag hade dock inte med Gudstjänsten i sig att göra.
Det var när Emelie och Jocke kom insmygande, för att sätta sig ganska långt fram, runt kvart-tjugo över tio.
Man kunde se att vissa äldre i församlingen skruvade lite på sig och kanske tänkte de "dessa ungdomar, kan de aldrig gå upp i tid så att de honner tills kyrkan börjar" Jag istället började le stort för mig själv och tänkte "Här har de förmodligen försovit sig och ändå prioriterar de att komma till krkan" Det är ju hur gött som helst! Tänk om alla som vaknar till att kyrkklockan ringer (så var fallet för dessa goa vänner) tänkte att "vi hinner ju inte till det börjar, men vi hinner vara med en stund". Istället för att tänka "åh, nej vi försov oss. jaja, ingen idé att gå idag då..."
Klockrent! All cred till Emelie och Jocke idag alltså!

Efter kyrkan var det kyrkfika med kaffe, lagom sega kolakakor och sådär frikyrkligt starkt blandad saft. Precis som dte ska va! Även gött häng ute i solen innan det var dags att fara hem i blue burden, den lilla raggarpärlan.

Annars har jag packat, käkat lunch med familjen, packat, hängt lite med Oscar och Ellen, packat, ätit goda varma mackor hos Jon och Carolina, packat och så har jag även packat lite.
Helt sjukt att det ska ta sån tid att packa. Jag avskyr, eller ogillar skarpt att packa! Helt klart!
Tror dock jag är klar nu och hoppas jag har fått med det som anses nödvändigt.

Efter ett par dagar med bloggen känner jag att jag kommit in i det hela. Tackar så hjärtligt för de där kommentarerna som har trillat in. Ni har glatt mitt hjärta!
De kommande dagarna/veckorna/månaderna vet jag dock inte hur aktivt det kommer bli här på bloggen. Jag hoppas att jag kan hålla igång, men jag har ju fortfarande mitt olösta laptop-problem. Kalla mig lat, snål eller bara allmänt seg men jag har ännu inte införskaffat mig en bärbar dator. Det har liksom kommit så mycket annat i vägen och jag har prioriterat bort det. Dumt tycker ni...och även jag. Nu sitter jag fortfarande med ett mobilt bredband att betala, men ingen dator. Så skärpning Lina Viktoria Lidskog. Skaffa en dator. Annars blir det inte mycket till blogg.
Ha det gott så hoppas jag vi hörs och ses snart!

Ta nu hand om er, varandra och andra!

You may kiss the bride.

bilden får representera dagens bröllop. jag gillar minerna.

 

 

Jag vet inte om ni också känner det, men det känns som att det är mycket bröllop nu.
Det är som om någon positiv epidemi (epidemi låter som ett negativt ord, men jag hittar inte den positiva betydelesen för det ordet jag söker...det blir alltså beskrivet som "positiv epidemi") som driver fram och kärleken spirar och folk gifter sig. Trevligt!
Det känns som att folk varit på bröllop hela sommaren. Och inte bara på samma bröllop, utan många olika bröllop. Vilket enligt min uträkning bör betyda att många har gift sig.

Jag själv har dock bara varit på två bröllop i sommar. Två härliga bröllop. Sara och Ulrik Heedman för ett par veckor sedan, och idag var det Sara och Anders som stod för galejet.
Efter att jag tillsammans med Anders, Andreas och Anna intagit våra platser i kyrkan i god tid innan vigsel (säkert 3 minuter innan utsatt tid...hur gick det tll?) så drog alltså det hela igång. Fint brudpar, fin sång och musik, fina gäster och ganska fint väder (i början). Brudparet sa de magiska ordet JA till varandra och de var nu man och hustru. Gött!

Det är lite märkligt att gå på bröllop när folk i ens egen ålder börjar gifta sig. Känns som att det är så långt bort i ens eget liv. Men det är klart att drömmar väcks och man tänker på om man själv kommer så där en dag. Bredvid en stilig man och få säga det där ordet, som faktiskt förändrar ens liv. En dag...

Efter grattiskramar, mycket riskastning och många fotograferingar så började det regna och alla sprang till bilarna för att dra vidare på festen.
Jag, tillsammans med mina reskamrater för dagen, for dock vidare mot andra mål. En bondgård i Horn. Där träffa vi Källner och hans familj och Andreas fick två, väl använda, bondkepsar, som luktade mindre gott. Dessa skulle senare överlämnas på bröllopsfesten för användning i nån sketch eller så.
Efter ett hyffsat snabb besök där for vi vidare till husrenoveraren David som så småningom även han kommer bo i Horn.
Där var det arbete i full gång skulle man kunna säga. Tegelpannor for ner från taket på rullande band, som sedan staplades i en hög, som sedan hämtades i en skottkärra, som sedan lastades av i andra högar.
Spännande att stå där i bröllopsklädsel och se på när andra arbetar. Inte alls malplacerad...nej nej.
Kul att se huset och träffa de hårt arbetande killarna iallafall.
Sedan for vi vidare för att överlämna de illaluktande kepsarna på festen.
Snabbt avklarat och sedan kunde vi alltså åka hem. Det gick som hejsan, och helt plötsligt var vi i Hörnebo och Anna sa adjö.
Sedan stod Saxofongatan på tur och där hoppade jag av och tackade för mig. Nästan vemodigt att säga hejdå när jag visste att det dröjer innan vi ses igen. Men bara nästan. Jag är inte den som är den.

Väl hemkommen blev jag omfamnad av mormor och morfar och en annan gammal gullig tant.
Vi åt blåbärspaj och hade sådär trevligt som man har det med morföräldrar. Det blir nästan alltid sån där gullig, idyllisk stämning.

Jag måste säga att jag är nöjd med dagen. Hunnit med mycket.
Nu blir det lite tv-tittande för att hänga med i alla nyheter om friidrottsVM och sedan blir det nog sängen. Kyrkan väntar imorn. Gött tycker jag!

Ta nu hand om er, varandra och andra!


Times like These



I morses vaknade jag i mina nytvättade lakan och mitt rena rum. Gött tänker ni, men jag vaknade inte av att det var rent. Jag vaknade av att det var ljust.
Min pappa trodde nog att han var snäll när han tog ner min persienn igår för att laga den. (har varit trasig i säkert ett halvår och inte varit kapabel att dras upp, utan har fått vara nerdragen dag som natt) Och visst var han det. Min pappa är verkligen snäll. Men det medförde ju att ljuset kom in lite tidigare än väntat i morses och jag vaknade och undrade vad som stod på.
På något konstigt sätt lyckades jag dock somna om och ganska rejält också.

Vaknade halv tio nästa gång och första tanken var "Nu ska Anders och Andreas samlas i kyrkan för att fixa med ljudet" Ibland är huvudet konstigt.
Iallafall tog jag mig upp. Gick ner för att äta god lördagsfrukost. (I min ensamhet såklart då resten av familjen redan ätit och sedan dukat bort). Resten av familjen föresten, det är mamma och pappa just nu. Victor har ju gått och blivit kär och var hos Louise.
Jag drack iallafall lite brännt kaffe och åt ett kokt, lite kallt, ägg. Det kan kännas som lyx när man har levt på fil och torrt bröd i ett år.

Mitt i frukosten kommer pappa in och berömmer mig hur bra jag är och att jag är så "ung och stark"?
Han ville ha hjälp med att spika upp vindskivor.
Jag fick dock äta upp min frukost först om jag ville...schysst!

Hjälpte då sedan pap med att hålla i vindskivorna när han borrade och spännde och allt vad det var. Jag tyckte det blev snyggt och kan nu känna mig ännu mer delaktig i det fina garaget. (jag och mamma målade det nu i veckan, och det blev mer än snyggt)

Nu är det lugnt på mitt dagsschema fram till tretiden. Då är det bröllop i Tidan som gäller. Roligt!
Sedan är det nog blankt tror jag. Inget planerat, ta det som det kommer. Som jag vill ha det.

Tills vi ses och hörs igen, önskar jag er en god dag och bra fortsättning.

Ta nu hand om er, varandra och andra!

Och hur gick det till?

A warning sign
I missed the good part then I realised
I started looking and the bubble burst
I started looking for excuses

Come on in
I've got to tell you what a state I'm in
I've got to tell you in my loudest tones
That I started looking for a warning sign

When the truth is
I miss you
Yeah the truth is
That I miss you so.

Imorn är Coldplay i Sverige igen. Jag och Stina lovade varandra i höstas att nästa gång de är här så SKA vi gå. Vi ska vara vakna hela natten innan för att köpa biljetter om det är så.
Vad händer? Vi missar biljettsläppet och är sådär dumt lata som bara vi kan va så vi lägger inte någon tid alls på at leta upp biljetter även fast de sägs vara slut.
Typiskt oss. Typiskt verkligen!

Nu stter jag här och lyssnar på skiva efter skiva och har såna där häftiga nostalgikänslor till nästan varje låt. Det är konstigt med musik att det kan bringa fram känslor och minnen på det där konstiga sättet. Nästan så att man kan känna lukten av hur det luktade när man lyssna på låten för flera år sedan.

Idag har jag beklagat mig över att jag bor i kartonger och resväskor. Det är inte kul när man har duschat och ska hitta några kläder att ta på sig och allt är nerpackat. Inte kul...inte kuuul!

Jag har just insett att idag börjar min sista helg som jag bor i Tibro på ett bra tag. Det blir nog nästa sommar som jag bosätter mig här igen. Alltså jag kommer ju besöka saxofongatan ett flertal gånger under året. Men då ser jag mig som gäst i huset. Eller förhoppningsvis iallafall.
Vi pratade lite om det där i familjen för ett tag sedan. När blir man gammal nog at ses som gäst i sitt eget hem?
Jon t.ex när han är hemma och hälsar på med Carolina ses ju verkligen som gäster. De får dukad frukost nere i köket och man handlar lite extra till den helgen de kommer.
Oscar har ju bott i Tibro så han ses väl som halvgäst. Sover ju aldrig över och så. Nu bor han ju dock i Jönköping (som alla andra) så då blir han säkert gäst här när han hälsar på.
Jag har bott hemifrån i över två år nu, men ses inte alls som gäst. Jag får göra min egen frukost (oftast ska tilläggas, klart det händer att jag får dukad lördagsfrukost). Hur gammal ska jag beöva bli för att ses som gäst?
De bara skrattar åt mig när vi pratar om detta.

Det är mörkt ute även fast klockan bara är kvart över fyra. Det är lite konstigt och rätt mycket tråkigt. Höst är verkligen inte min årstid. Bara när löven blir röda och solen lyser. Då är det okej...annars; Inte okej!

Jag tror mig känna lukten av potatisgratäng och grillat kött från nedervåningen. Kan det betyda att det är kvällmatdags? Tror minsann det och ska avsluta detta omedelbart.

Ta hand om er, varandra och andra!



Ny tid, nya möjligheter.

Allt har sin tid.
"Det finns en tid för alt som sker under himlen:
en tid för födelse, en tid för död, en tid att plantera, en tid att rycka upp...en tid att gråta, en tid att le...en tid att ta i famn, en tid att avstå från famntag...en tid att spara, en tid att kasta" osv, osv.

Med detta vackra citat från självaste Bibeln vill jag hälsa er välkomna till min blogg.
Har länge stått emot denna modetrend att skaffa blogg, men som sagt allt har sin tid och nu var det min tid att skapa en blogg.

Tycker du om den får du gärna läsa och följa den. Du får även mer än gärna skriva något litet inlägg för att glädja eller uppröra mig.
Tycker du inte om den är det bara att glömma att du ens var här och läste den och aldrig besöka den igen. Jag tar inte illa upp för det. Känn dig fri att göra som du vill.

Sommaren är verkligen på väg att ta slut. Det märks så tydligt när vän efter vän lämnar lilla byhålan Tibro där de så glatt? har tillbringat sommaren. Det blir allt färre som är med på sommarkvällshängen, och sommarkvällshängen är kyligare (temperaturmässigt såklart....stämningen är fortfarande varm) och man tillbringar mer tid inne. Folk har börjat jobba för länge sen och måste åka hem tidigt osv osv.

Men när jag tänker tillbaka på sommaren som gått (oj det här låter mer klyschigt och seriöst än jag tänkte mig från början) så är jag så sjukt nöjd. 8 veckor semester är nästan löjligt mycket ledigt. Jag har haft så mycket ledigt. 
Har kunnat göra allt det där man vill göra varje år, men som alltid förstörs av jobb eller annat.
Gullbranna, Hönö, Bobergslägret, Frizon och ändå massa gött häng hemma i Tibro och närliggande kommuner.
Det har varit en sån där idyllisk sommar. 
-Plocka blåbär i skogen med sin bästa vän och sedan baka paj av dessa och bjuda in andra vänner man tycker om och bara ha det gött tillsammans.
-Ta dagen som den kommer och åka och bada, grilla, spela kubb och allt annat spontant man tycker om att göra.
-Åka på Skaraborgsroadtrip med vänner man inte träffat på väldigt länge och fika och handla rätt äckliga kläder på loppis.
-Ro ut i en båt en stjärnklar natt me goa vänner och fiska kräftor för första gången i mitt liv.
-Äta de självfiskade kräftorna och skratta och umgås på kräftskiva en sensommarkväll.
-Busa med ungdomarna på tonårslägret.
-Bli utsatt för bus av ungdomarna på tonårslägret.
-Se väldigt många bra konseter på bra festivaler.
-Bara njuta av hur bra stämningen det kan vara bland trängsel i en husvagn en regnig vecka på Hönö.

Jag skulle kunna fortsätta och göra listan hur lång som helst. Men det vore ju till slut tråkigt att läsa, så jag nöjer mig helt enkelt här.

Nu är snart en ny tid i mitt liv här. På måndag börjar jag på Liljeholmens folkhögskola i Rimforsa där jag ska gå bibel-musik i ett år.
Ett år jag inte har en aning om hur det kommer bli. Det är det som gör det hela spännande. Är du i närheten av Rimforsa (en liten ort söder om Linköping) är du alltid varmt välkommen att hälsa på mig. Jag skulle rent av uppskatta att få besök lite då och då.

Ta nu hand om er, varandra och andra!


Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0